genetikens

Genetikens, eller genetiken, är läran om hur egenskaper överförs från föräldrar till avkomma och hur variation uppkommer inom och mellan arter. Den studerar hur gener, DNA och kromosomer förklarar biologiska drag och hur miljön samverkar med arvet för att bestämma fenotyper och sjukdomar.

På molekylnivå förklarar genetiken hur DNA bär information, hur gener kodar för proteiner och hur celler reglerar när och hur mycket gener som uttrycks genom processerna transkription och translation. Mutationer, kopplingar mellan gener och egenskaper och rekombination bidrar till variation inom populationer. Epigenetiska mekanismer kan också påverka genuttryck utan att ändra DNA-sekvensen.

Genetikens fält är brett. Det omfattar klassisk genetik (studier av ärftlighet hos växter, djur och människor), molekylär genetik, populationsgenetik, kvantitativ genetik och medicinsk genetik. Den moderna genomiken studerar hela genomet och funktionell genomik, ofta i storskaliga projekt och med avancerad dataanalys.

Användningar inkluderar sjukdomsdiagnostik och behandling (genetisk testning, precisionsmedicin), jordbruk (avl och förbättring av grödor och husdjur) samt rättsmedicin (forensik). Etiska frågor uppstår kring integritet, genetisk information och möjliggörandet av germlineredigering, varför samhälleliga ramar och lagstiftning är viktiga.