gasblandningen

En gasblandning är en blandning av två eller flera gaser som blandas fysiskt utan att genomgå kemiska reaktioner. Blandningens sammansättning mäts i volym- eller molprocent och anger hur stor andel varje komponent utgör. Vid givna temperaturer och tryck följer gasblandningar ofta ungefär ideal gas-liknande beteende och varje komponent bidrar med ett deltryck enligt Daltons lag. Egenskaper som brandfarlighet, toxicitet och oxidationsförmåga beror på blandningens sammansättning och används för att avgöra lämpligheten i olika tillämpningar.

Vanliga exempel är luft, som består av kväve, syre, argon och små mängder koldioxid och andra gaser; naturgas där huvuddelen är metan med spår av etan och propan; samt olika industriella blandningar som används som skyddsgas eller inert gas i olika processer. Inom dykning används särskilda gasblandningar som nitrox, heliox och trimix för att anpassa syrenivåer och tryck och därigenom minska riskerna med kvävets effekter på kroppen.

Användningar av gasblandningar finns inom ventilation, medicin, laboratoriearbete, svetsning och metallbearbetning samt processindustri där kontroll över syre- och brandfarlighetsnivåer är viktig. Oftast krävs noggrann dokumentation, spårbarhet och kvalitetskontroll av blandningen för att uppfylla säkerhets- och branschstandarder.

Tillverkning och kvalitetssäkring sker i kontrollerade anläggningar genom exakt tillsats av komponenter i specifika flöden och tryck. Analys av sammansättning, renhet och tryck samt märknings- och dokumentationsrutiner följer relevanta standarder, exempelvis ISO- eller EN-ramverk, beroende på användningsområde.