gasbildande

Gasbildande är ett adjektiv som används i kemi, biologi och medicin för att beskriva något som avger gas som ett resultat av en process. Det kan gälla kemiska reaktioner, biologiska metabolismprocesser eller mikroorganismer som producerar gaser som koldioxid, vätgas eller metan.

Inom kemi beskriver gasbildande reaktioner hur gas bildas som biprodukt. Exempel är syrabaserade reaktioner där CO2 frigörs vid blandning av karbont och syra, eller nedbrytning av vissa föreningar som avger vätgas. Gasen syns ofta som bubblor eller samlas i slutna system.

Inom biologi och livsmedelsvetenskap används termen ofta för mikroorganismer som genererar gas under metabolism eller jäsning. Jäsning av socker med jäst producerar CO2 och etanol. Vid anaerob nedbrytning kan bildas blandningar av metan och koldioxid i biogasanläggningar. Vissa gasbildande bakterier kan också orsaka gasbildning i vävnader vid infektioner, vilket kan uppkomma vid gasgangrän.

Användningar och betydelse: gasbildning är central i bakning och dryckestillverkning (då CO2 får dejen att jäsa och ge kolsyra i drycker), i livsmedelsförvaring och i biogasproduktion. Den kan också spela en roll i medicinska sammanhang där gasbildande infektioner påverkar vävnader och diagnos.

Säkerhet och detektion: gasbildning i slutna system kan leda till tryckuppbyggnad och risk för explosion eller skada. Därför används ofta ventiler, gasdetektering och analysmetoder som gaskromatografi eller uppsamling av gasvolymer för att övervaka och kontrollera processen.