gallblåsepolypper

Gallblåsepolypper är små bildningar som växer från gallblåseväggen in i gallblåsehålrummet. De flesta fynden är godartade och diagnostiseras ofta som oavsiktliga radiologiska upptäckter. Polypper indelas vanligtvis i cholesterolpolyppar (cholesterolose), inflammatoriska polyper och sanna neoplastiska polyper som adenom, vilka har olika risker för cancerutveckling.

De flesta gallblåsepolyper är cholesterolpolyppar och uppstår när gallblåsan blir fyllt av lipidrika makrofager i slemhinnan. inflammatoriska polyper består av kronisk inflammerad vävnad. Sanna neoplastiska polyper, såsom adenom, har i vissa fall potential att utvecklas till gallblåsecancer. Generellt har små cholesterolpolyper mycket låg malign potential, medan större, särskilt solitära och sessila polyper, kan utgöra större cancerrisk.

Patienterna är ofta asymptomatiska. I sällsynta fall kan polyper ge gallstensrelaterade eller buksmärtor. Riskfaktorer för cancer hos polyper inkluderar större polypstorlek (vanligt tröskelvärde ofta ungefär 10 mm eller större), enkel (singulär) polyp, sessil form, ålder över cirka 60 år samt samtidig gallstenssjuka eller primär sclerotiserande kolangit.

Diagnos sker främst med ultraljud, där polyperna framträder som fasta, mellersta till hyperekoiska projektioner utan bakre skuggning och utan rörlighet vid kroppens positionering. Vid osäkerhet används magnetresonans- eller datortomografi och ibland endoskopisk ultraljud.

Behandling är ofta konservativ för små polyper under 10 mm vid uppenbart benignt utseende, med regelbunden ultraljudsuppföljning. Cholecystektomi rekommenderas vid polyper som är 10 mm eller större, vid snabb växt, vid symptomgivande polyper eller vid närvaro av cancerriskfaktorer. Propert uppföljning och individuell bedömning görs vanligtvis av kirurg eller gastroenterolog.