gödselförbrukningen

Gödselförbrukningen är den totala mängden gödsel som används inom jordbruket i ett visst område under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år. Den mäts ofta i kilogram eller ton av näringsinnehåll (nitrogen N, fosfor P2O5, kalium K2O) eller per hektar odlad mark. Den kan delas in i mineralgödsel och organiska gödselmedel (till exempel stallgödsel och kompost). Mätningar kan presenteras som total konsumtion eller per yta (gödselförbrukning per hektar).

Faktorer som påverkar inkluderar jord- och växtnäringsbehov, gröda, klimat, odlingstekniker såsom precisionsgödsling, prisbild, handel och den rättsliga ramen samt subventioner. Trenderna varierar mellan regioner: i intensiva jordbrukssystem är gödselförbrukningen ofta hög, men effektiviteten i näringsanvändningen kan förbättras genom tekniska framsteg och bättre förvaltning. Mindre jordbruk har ofta lägre konsumtion men högre risk för ineffektiv användning beroende på resurser och kunskap.

Miljöpåverkan: övergödning av vattendrag och grundvatten, syrebrist i vatten och utsläpp av lustgas relaterade till gödselförbrukningen. Minskning av negativa effekter kräver ökad näringsutnyttjandeeffektivitet, noggrann timing och dosering, användning av långverkande eller stabiliserade gödselmedel samt ökad användning av organiska eller restprodukter och förbättrad mark- och växtnäringsförvaltning.

Policy och strategi: EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och nationella miljöåtgärder syftar till att öka effektiviteten i näringsutnyttjandet och minska övergödningen genom åtgärder som krav på bättre näringsbalanser, rådgivning, och stöd för miljöanpassade jordbruksmetoder. Data om gödselförbrukning publiceras av internationella organisationer såsom FAO, OECD och Eurostat.

---