förädlingsgraden

Förädlingsgraden är ett begrepp som används inom nationalräkenskaper och näringslivsanalys för att beskriva hur mycket av ett produkts värde som tillförs genom bearbetning jämfört med råvarans ingångsvärde. Begreppet används för att få en känsla av hur djupt en råvara bearbetas och hur mycket mervärde som skapas i själva processen mellan råvara och färdig produkt. Det är ett verktyg för att analysera strukturen i olika industrier och kedjor av produktion.

Definition och beräkning

Det finns flera sätt att definiera förädlingsgraden, men två vanliga är:

- Förädlingsgrad = Tilläggsvärde / Försäljningsvärde (nettoomsättning). Här används tilläggsvärdet som skillnaden mellan produktionen och de inköpta varor och tjänsterna (intermediära kostnader). Förädlingsgraden anger hur stor del av det färdiga priset som är skapat genom bearbetning inom sektorn.

- Förädlingsgrad = Tilläggsvärde / Brutto produktionsvärde. Denna variant använder produktionsvärdet som nämnare och visar hur stor andel av värdet som tillförs genom bearbetning jämfört med hela den producerade mängden.

Data och tolkning

Värdetillförseln baseras på nationell redovisning där tilläggsvärde definieras som output minus användning av intermediära varor och tjänster. Förädlingsgraden speglar inte lönsamhet eller effektivitet direkt utan beskriver djupet i bearbetningen och strukturella skillnader mellan sektorer eller länder. Den används iPolicy-analys, studier av strukturell utveckling och jämförelser av råvarubaserad produktion mot färdiga produkter och tjänster.

Begränsningar

Beräkningar påverkas av prisnivåer, beskattning och hur intermediära varor klassificeras. Jämförelser över tid eller mellan länder kräver harmoniserade definitioner och prisreviderade data.

Exempel

Lager av rå timmer har lågt, sågade träprodukter högre och färdiga möbler eller elektronik högst förädlingsgrad, eftersom mer värdeskapande bearbetning och samproduktion sker i kedjan.