förstahandsdata

Förstahandsdata avser data som samlats in direkt av forskaren eller forskargruppen för ett särskilt ändamål, snarare än att använda redan existerande material. Dessa data anses ofta vara primära i kontrast till sekundärdata som redan finns i andra källor.

Data kan vara kvantitativt eller kvalitativt. Kvantitativt förstahandsdata inkluderar exempelvis svar på egna enkäter, experimentella mätningar och sensor- eller loggdata. Kvalitativt förstahandsdata omfattar intervjuer, fokusgrupper, fältobservationer och dagboksanteckningar.

Insamlingen görs för att besvara specifika forskningsfrågor och möjliggör kontroller över mätmetoder, urval och villkor, vilket ofta ökar relevansen och intern validitet.

Begränsningar inkluderar höga kostnader, längre tidsramar, logistik och risk för olika typer av bias samt begränsad generaliserbarhet om urvalet eller mätningarna är förenklade.

God datahantering är viktig: tydlig dokumentation, metadata, en kodbok, standardiserade protokoll, säker lagring och versionshantering för att underlätta analys och reproducera resultat.

Etiska och rättsliga överväganden innefattar informerat samtycke, ansvarig hantering av personuppgifter, anonymisering samt följsamhet med dataskyddslagstiftning som GDPR i EU.

Förstahandsdata används ofta när frågeställningen kräver specifika variabler eller kontext som inte finns i befintliga källor, och kan kombineras med sekundärdata i blanddataanalyser.