frågeställningen

Frågeställningen, inom akademisk forskning och vetenskapligt skrivande, är den centrala frågan som studien ämnar besvara. Den fungerar som vägledning för val av metod, datainsamling och analys och anger vad som ska undersökas, i vilken kontext och i vilket syfte. Ofta består den av en huvudfråga och ett antal underfrågor som klargör olika aspekter av problemet.

Den ska vara tydlig, avgränsad och undersökbar inom givna resurser. Den bör vara specifik och realistisk att besvara med de metoder som används samt relevant för ämnesområdet. Språket bör vara neutralt och inte leda till förutfattade svar. Frågeställningen bör relatera till studiens syfte och ange vilken kontext som undersökningen gäller samt vilka begrepp som används.

Vanliga typer av frågeställningar inkluderar beskrivande frågor (till exempel vilka faktorer kännetecknar X i Y), förklarande eller kausala frågor (vilka faktorer förklarar effekten på Y), jämförande frågor (hur skiljer sig A och B när det gäller Y) samt värderande frågor (hur bedöms effekter eller betydelse i ett sammanhang). I mer utvecklingsinriktade arbeten kan man använda flera underfrågor som leds av teori och tidigare forskning.

Processen att formulera en frågeställning går ofta från bred ämnesidé till specifik frågeställning. Efter en första litteraturgenomgång och bedömning av praktiska ramar finjusteras frågeställningen och kopplas till metod, urval och tidsplan. Vanliga fel är frågor som är för breda, vaga, värdeladdade eller svåra att besvara med tillgänglig data.