fullstendighetsgrader

Fullständighetsgrader (även skrivet fullständighetsgrad eller fullständighetsgrad) är ett mått inom data- och informationskvalitet som beskriver i vilken utsträckning ett dataset, en registrering eller ett informationssystem innehåller den data som krävs enligt en definierad uppsättning fält eller attribut. Måttet används för att bedöma hur användbar data är för vidare analys och beslutsfattande.

Beräkning och varianter: För ett dataset med R obligatoriska kravfält kan kompletta posten beräknas som antalet ifyllda kravfält delat med R. Över hela datasetet kan man sedan ta medelvärdet av posternas fullständighetsgrad. Ett annat vanligt sätt är att mäta fullständighet per attribut: andelen icke-missande värden över alla rader. Det finns även viktade varianter där varje fält tilldelas en vikt beroende på dess betydelse, vilket ger en sammanvägd fullständighetsgrad. Vidare kan man analysera temporal fullständighet i tidsserier eller spatial fullständighet i geografiska register.

Användningar: Begreppet används inom hälsoregistrering, enkätstudier, kvalitetsuppföljning, registerforskning och datahantering i organisationer. Det hjälper till att sätta mål för datakvalitet, planera datainsamling och prioritera förbättringsåtgärder.

Tolkning och begränsningar: En hög fullständighetsgrad innebär ofta att mycket data saknas sällan, men det säger inget om noggrannhet, aktualitet eller konsekvens. Missingsmönster kan vara systematiska (MAR, MNAR), vilket påverkar tolkningen och möjligheterna till imputering samt tillförlitligheten i analyserna.

Relationer: Fullständighetsgrad är en del av bredare begrepp som datakvalitet, täckning och validitet och används tillsammans med processer för datastyrning och standardisering.