frödispersörer

Frödispersörer är de mekanismer och organismer som sprider växters frön till nya platser. De kan vara biotiska, det vill säga djur som fåglar, däggdjur, insekter eller myror, eller abiotiska, det vill säga icke-levande krafter som vind eller vatten. Genom spridning ökar växters etableringsmöjligheter, minskar konkurrens om resurser och främjar genetisk utväxling mellan populationer.

Biotiska frödispersörer omfattar en mängd djur. Spridningen sker ofta genom endozoochori, när frön passerar djurens matsmältningssystem, epizoochori, när frön fastnar på päls eller fjädrar, eller synzoochori, när frön förs till djurets bo eller förråd. En särskild form är myrmekochori, där frön med ellaiosomer lockar myror att transportera dem till sina nästen. Många frön sprids på detta sätt när djur äter frukter och sedan lämnar kvar frön i nya områden.

Abiotiska frödispersörer inkluderar vind och vatten. Anemochori är vanliga hos växter med vingar eller dun som gör att fröna kan färdas långa sträckor med vinden. Hydrochorie involverar frön som kan flyta och färdas i vattendrag eller hav. Vissa fall innebär gravitationsspridning, där frön faller nära moderplantan men kan spridas vidare via exempelvis regn eller lava av jord som följer med.

Frödispersörer spelar en central roll i växters livscykler och landskapets struktur. Mänsklig påverkan som habitatförlust och fragmentering kan förändra spridningsmönster och därmed populationsdynamik och genetisk variation.