frisättningsmönster

Frisättningsmönster beskriver hur utsläpp av signalsubstanser från nervceller, endokrina celler och andra frisättande celler varierar över tid i svar på stimuli. Mönstren bestäms av hur stimuli varierar i frekvens och varaktighet, vilka vesikelpooler som används och hur kemiska signaler reglerar exocytos. I neurovetenskap används bland annat begreppen tonisk (kontinuerlig/låg nivå) respektive phasisk eller episodisk frisättning, samt burst-liknande frisättning med snabba, repetitiva utsläpp. Inom synaptisk kommunikation är synkron (snabb, Ca2+-beroende) frisättning vanlig vid högfrekvent stimulering, medan asynkron frisättning ofta sker när Ca2+-nivåerna i terminalen är lägre eller kvarstående efter en stimulering.

Mekanismerna bakom frisättningsmönster inkluderar kalciumdynamik i presynaptiska terminaler, och hur vesikelpooler används: readily releasable pool (RRP) bidrar till snabba utsläpp, medan reserve pool fungerar som lagringslager som fylls på. Sensorer som synaptotagmin och proteiner i SNARE-komplexet påverkar mängden och tiden för frisättning. Autoreceptorer och neuromodulering kan också skifta mönstret genom att ändra releaseprobability.

Betydelsen av frisättningsmönster ligger i hur signaler kodas temporalt: phasisk frisättning kan skapa snabba signalflöden och synaptisk plasticitet, medan tonisk frisättning kan upprätta basala signalnivåer. Felaktiga mönster förekommer vid olika tillstånd och påverkas av läkemedel och sjukdomar. Olika mätmetoder används för att studera mönster, bland annat elektrofysiologi, amperometri, voltametri, mikrodialys och avbildning.