friktionskoppling

A friktionskoppling, även känd som en friktionskoppling eller klotterkoppling, är en typ av koppling som använder friktion för att överföra kraft mellan två axlar eller komponenter. Den är vanligt förekommande i fordonsteknik, särskilt i manuella växellådor, där den möjliggör för förare att koppla ur drivlinan från motorn under växlingar.

Funktionsprincipen bygger på att en friktionsklotter, oftast gjord av ett material med hög friktionskoefficient som asbest eller moderna alternativ som keramik eller kompositmaterial, pressas mot en motyta. När klottern aktiveras överförs kraften genom friktion, vilket gör att drivlinan kan kopplas ihop eller ur. Denna typ av koppling är effektiv för att hantera stora belastningar och ger en jämn kraftöverföring.

Friktionskopplingar kan vara både permanent kopplade och lösbara. I manuella växellådor används en lösbar friktionskoppling där förare med en pedalkoppling kan bryta kraftöverföringen för att växla. Denna typ kräver regelbundet underhåll, såsom byte av klotter och smörjning, för att säkerställa optimal funktion och förlänga livslängden.

Fördelarna med friktionskopplingar inkluderar deras förmåga att hantera höga belastningar, enkel konstruktion och flexibilitet i användning. Nackdelar kan vara slitage på klottermaterialet och behovet av regelbundet underhåll. I moderna fordon har friktionskopplingar ofta ersatts av mer avancerade system, men de är fortfarande standard i många manuella växellådor på grund av sin pålitlighet och kostnadseffektivitet.