fostervätskan

Fostervätskan är den vätska som omger fostret i livmodern under graviditeten. Den fungerar som stötdämpare, temperaturreglerare och miljö som möjliggör fri rörelse och normal utveckling av organ, särskilt lungorna. Fostervätskan bidrar även till att skydda fostret mot infektioner och påverkar tyst movement och matsmältning.

Bildning och reglering: I tidig graviditet kommer en del av fostervätskan från maternens blod via fosterhinnorna. Från cirka 12 veckor bidrar fostrets urin i stor utsträckning till volymen, medan fostret sväljer vätskan kontinuerligt. Kompositionen består främst av vatten med elektrolyter, proteiner, näringsämnen och avfallsprodukter, samt små mängder av fosterhudsceller och andra celler.

Volym och utveckling: Normal fostervätskevolym ökar under andra halvan av graviditeten och når vanligtvis cirka 700–1000 milliliter vid terminen. Volymen varierar mellan individer och följs ofta med ultraljud under rutinmässiga fostervårdskontroller.

Klinisk betydelse: Oligohydramnios (låg volym) och polyhydramnios (hög volym) är viktiga tillstånd som kan indikera problem hos fostret eller modern. Orsaker till oligohydramnios inkluderar placentalinsuffiens, ruptur av fosterhinnorna och fostrets njur- eller urinvägsanomalier; polyhydramnios kan uppstå vid diabetes hos modern, fosterdysfunktion eller gastrointestinala missbildningar, eller överskott av fosternäring. Diagnostik sker främst via ultraljud, där amniotisk vätskeindex (AFI) eller single deepest pocket används för att bedöma volymen.

---