folkrätt

Folkrätt, eller offentlig internationell rätt, är den rättsordning som reglerar staters och andra internationella aktörers rättigheter och skyldigheter i deras ömsesidiga relationer. Den bygger på två huvudsakliga källor: sedvanerätt och rättsliga fördrag, samt allmänna rättsprinciper och rättsvetenskapliga sekundära källor. Folkrätten omfattar frågor som fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, miljö, handel och konfliktlösning.

Källor och aktörer: De viktigaste källorna är internationella avtal (fördrag och konventioner), sedvanerätt samt allmänna rättsprinciper. Sekundära källor är rättsvetenskap och domstolsavgöranden. Aktörer inom folkrätten är främst stater och internationella organisationer; individer och företag påverkas av regler inom mänskliga rättigheter, miljörätt och internationell straffrätt i vissa sammanhang.

Huvudområden: Folkrätten reglerar bland annat användningen av våld mellan stater (jus ad bellum) och skydd i väpnade konflikter (jus in bello), internationell humanitär rätt samt rättigheter och friheter hos personer som omfattas av olika bindningar. Den omfattar även handelsrätt, havs- och luftsrätt, miljörätt samt tvistlösning genom diplomatisk medling, skiljedom och internationell domstol.

Institutioner och tillämpning: Internationella domstolen i Haag (ICJ) och olika internationella tribunaler prövar tvister och ger tolkningsuttalanden. FN-systemet samt regionala organisationer spelar en central roll i upprätthållandet och utvecklingen av reglerna. Lagstiftningen tolkas och tillämpas genom traktatsbestämmelser, sedvanerättens krav och allmänna rättsprinciper, samt rättspraxis från internationella domstolar.

Nutida utveckling och utmaningar: Folkrätten står inför frågor som cyberoperationer, klimatförändringar, ansvar för multinationella företag samt frågor om mänskliga rättigheter och räckvidden av staters jurisdiktion i ett allt mer sammanlänkat samhälle. Efterlevnad och rättslig kraft i en multipolär värld utgör pågående utmaningar.