föroreningsrisker

Föroreningsrisker avser potentiella effekter av föroreningar som sprids i miljön och som kan påverka människors hälsa, ekosystem och ekonomiska värden. Begreppet omfattar såväl akuta utsläpp som långsiktiga, kumulativa påverkan från olika källor. Riskerna uppstår när utsläpp når mottagare via olika vägar och medför oönskade konsekvenser.

Källor och spridningsvägar: industriella utsläpp, jordbrukskemikalier, avfallshantering, transport och olje- eller kemikalieolyckor är vanliga källor. Föroreningar kan också komma från naturliga processer. Spridning sker via luft, vatten, mark samt genom livsmedel och byggnads- eller markkorridorer, vilket kan nå människor och känsliga ekosystem.

Exponering och riskbedömning: riskbedömning av föroreningsrisker innebär att identifiera skadliga ämnen eller processer, bedöma hur människor eller ekosystem exponeras, samt karakterisera den sammanlagda risken baserat på orsak, dos och effekt. Klassificering av risker kan hjälpa prioriteringar för åtgärder.

Hantering och förebyggande: förebyggande åtgärder syftar till att undvika utsläpp eller minska deras hållbarhet, exempelvis genom substitution, bättre processdesign, spill- och läcksäkring samt effektiva behandlingsmetoder. Övervakning, riskkommunikation och beredskapsplaner kompletterar arbetet.

Reglering och övervakning: i Sverige och EU regleras hantering av föroreningsrisker av miljölagstiftning, standarder och direktiv som syftar till att begränsa utsläpp, skydda vatten- och markkvalitet samt träffa miljömål. Miljödata och kontinuerlig övervakning används för att följa upp risknivåer och inleda åtgärder vid upptrappning.