extrakostnader

Extrakostnader är hänsyn tagen till de ytterligare utgifter som uppstår utöver de grundläggande eller förväntade kostnaderna i en viss ekonomisk transaktion, projekt eller verksamhet. Begreppet används inom både privat och offentlig ekonomi samt i olika branscher, exempelvis bygg, transport, hälsa och utbildning.

I praktiken innebär extrakostnader att den totala kostnaden för ett projekt eller en tjänst blir högre än den ursprungliga budgeten eller offerten. Sådana kostnader kan vara planerade, som tilläggstjänster som beställaren önskar, eller oförutsedda, exempelvis prisökningar på material, förseningar eller förändrade lagkrav. Vanliga kategorier av extrakostnader är materialtillägg, arbetskraftstillägg, administrativa avgifter, skatter och avgifter samt kostnader för korrigerande åtgärder.

Juridiskt är hanteringen av extrakostnader ofta reglerad i avtal. Många avtal innehåller klausuler om hur och när extra kostnader får debiteras, vilka dokumentationskrav som gäller och vilka tidsramar som ska följas. Om sådana klausuler saknas kan tvister uppstå, och då är allmänna avtalsrättsliga principer samt branschspecifika regelverk tillämpliga.

Företag använder ofta kostnadskontrollverktyg för att identifiera och hantera extrakostnader i ett tidigt stadium, exempelvis genom riskanalyser, budgetuppföljning och regelbundna rapporter. I offentliga sektorn kan extrakostnader påverka budgetansvar och leda till granskning av ansvariga myndigheter. Att ha tydliga rutiner för identifiering, godkännande och redovisning av extrakostnader är därför centralt för att upprätthålla ekonomisk transparens och förhindra oönskade budgetöverskridanden.