expertsamhället

Expertsamhället är ett begrepp som beskriver ett samhälle där sakkunnigkunskap och expertbedömningar står i centrum för beslutsfattande, policyutveckling och offentlig förvaltning. I ett sådant samhälle betonas vetenskaplig metod, statistisk riskbedömning och expertutlåtanden som grund för beslut, ofta i samarbete mellan myndigheter, akademi och näringsliv.

Termen har använts i svensk samhällsdebatt under senare delen av 1900-talet och i samtida diskussioner om offentlig förvaltning, ansvarsfördelning och demokratiskt inflytande. Den anknyter till idéer om teknokrati och evidensbaserad politik, samt till frågor om hur kunskap produceras och hur den kommuniceras till medborgarna.

Karakteristika inkluderar bred användning av experter i myndigheter, rådgivning, konsultverksamhet och forskning; betoning på riskhantering, standardisering, kvalitetsindikatorer och mätbarhet; ökat fokus på data och algoritmer i beslutsprocesser.

Kritik har ofta riktats mot expertsamhället för att leda till teknokrati och demokratiskt underskott, där beslut upplevs som svåra för medborgare att granska. Kritik har också riktats mot risk- och databaserad förvaltning som kan marginalisera praktisk erfarenhet, samhällsnyttiga värderingar och kontextuella faktorer. Transparens och ansvar kopplas ofta till legitimitet i beslutsprocessen.

Relevansen idag ligger i hur offentliga beslut integrerar evidens, datadriven analys och riskkommunikation i en komplex värld med snabb teknikutveckling och global påverkan. Exempelområden är hälso- och sjukvård, miljö och klimat, urban utveckling och offentlig upphandling där experter spelar central roll i utvärdering och normgivning. Begreppet används ofta både neutralt och kritiskt i debatten.