energiintensiva

Energiintensiva beskriver aktiviteter eller industrier som kräver mycket energi per producerad enhet. Begreppet används för att bedöma hur energikrävande olika sektorer är och hur sårbara de är för energipriser och tillgång. Energin används ofta till processvärme, ånga och elektricitet, och förbrukningen påverkas av teknik, råvaror och produktionsvolym.

Vanliga energikrävande sektorer inkluderar metallurgi (järn- och stål samt icke-järnmetaller), cement- och glasproduktion, kemikalie- och plastindustri samt pappers- och massaindustrin. Inom dessa industrier finns ofta stora anläggningar där energikostnaden utgör en betydande del av de totala kostnaderna. Även vissa processer i livsmedelsproduktion, torkning och kylning kan vara energikrävande.

Energintensitet mäts ofta som energianvändning per producerad enhet (till exempel MJ per ton) eller per ekonomisk output (MJ per BNP). Denna indikator visar hur effektivt energi används i produktionen och kan påverkas av produktmix, teknologisk nivå och energikällor. En låg energiinensitet betyder inte alltid låg total energianvändning, särskilt om produktionen ökar kraftigt.

Politiska och ekonomiska konsekvenser handlar om hur höga energipriser påverkar kostnader, konkurrenskraft och investeringar i ny teknik. Åtgärder för att sänka energiinensiteten inkluderar effektivisering, värmeåtervinning, elektrifiering där det är möjligt, och stöd till forskning samt pris- eller utsläppspolitiska reformer som främjar övergång till förnybar energi.

Trender visar att energiinensiteten ofta minskar i takt med teknikutveckling, men total energianvändning kan öka med högre produktion och förändrad produktmix.