emulgatorns

Emulgatorn är ett ämne som stabiliserar emulsioner genom att sänka interfacial spänning mellan två vätskor som normalt inte blandar sig, oftast vatten och olja. De är vanligtvis amfifila molekyler med en hydrofob del och en hydrofil del. Vid blandning orienterar sig emulgatorerna vid gränsskiktet och bildar en skyddande film runt dropparna, vilket minskar dropparnas sammanfusion och gör emulsionen mer stabil över tid. Emulgatorer används inom livsmedel, kosmetika och läkemedel och finns i olika typer: naturliga, till exempel lecitin från soja eller ägg, och syntetiska, som mono- och diglycerider samt sorbitan-ester och deras polyetoxylater (till exempel span och tween).

Andra vanliga typer inkluderar proteiner som emulgatorer (t.ex. kasein och vassleprotein) samt vissa växt- eller gummibasera ämnen som fungerar i särskilda produkter. Valet av emulgator beror på vilken typ av emulsion som önskas (olja-i-vatten eller vatten-i-olja) och önskad textur, smak och stabilitet. Hydrofob–hydrofili balans (HLB) används som vägledning för att förutsäga vilken emulgator som bäst lämpar sig för en given applikation.

Användningar förekommer i många områden: livsmedel som såser, glass, bakverk och chokladprodukter; kosmetika som lotioner, krämer och schampon; samt läkemedel och industriella produkter där stabila små droppar krävs för funktion och konsistens.

Reglering och säkerhet: i EU betecknas många emulgatorer med E-nummer och de är godkända som livsmedelstillsatser inom angivna gränser. GENERELLT anses de säkra när de används enligt fastställda regler, men vissa personer kan vara överkänsliga mot vissa källor, till exempel soja-lecitin.