desktopgränssnitt

Desktopgränssnittet är det grafiska användargränssnittet som används på persondatorer för att interagera med operativsystemet och program. Det bygger vanligtvis på en arbetsyta där användaren kan ordna fönster, program och filer, ofta representerad som ett skrivbord med bakgrundsbild, ikoner och menyer. Inom området används begreppen skrivbordsmiljö och fönsterhanterare för att ange olika nivåer av integration mellan komponenter och funktioner.

En fönsterhanterare styr placering, storlek och beteende hos fönster, medan en skrivbordsmiljö erbjuder en mer heltäckande uppsättning tjänster som filhantering, systeminställningar, programstart och paneler eller en docka. Typiska inslag är arbetsytan med bakgrund, ikoner, ett uppgiftsfält eller en docka, paneler, en sökfunktion och stöd för virtuella arbetsytor.

Exempel på skrivbordsmiljöer som används i Linux och andra Unix-liknande system inkluderar GNOME, KDE Plasma, Xfce och LXQt. På Windows används grafiska gränssnittet med Explorer och uppgiftsfält, medan macOS använder Aqua som skrivbordsmiljö. Det finns även renodlade fönsterhanterare för de som föredrar tiling- eller minimalistiska lösningar, till exempel i3 eller Sway.

Användning och design centreras kring användarvänlighet, anpassning och tillgänglighet. Anpassning av teman, ikoner och widgets är vanligt, liksom stöd för virtuella skrivbord och tangentbordsgenvägar för snabb åtkomst. Tillgänglighet uppmärksammas genom stöd för skärmläsare, hög kontrast och navigering med tangentbord. Prestanda och resursanvändning varierar mellan olika miljöer.

Historiskt har desktopgränssnitt utvecklats från tidiga grafiska system till dagens mångfald av alternativ. Kommersiella system som Windows och macOS kompletteras av fria skrivbordsmiljöer för Linux och BSD. Nya tekniker som Wayland och förbättrad komponentisering påverkar hur gränssnitten presterar och används.