cellväggar

Cellväggar är fasta eller spröda skikt som ligger utanför plasmamembranet hos många organismer, bland andra växter, svampar, bakterier och vissa alger. Deras huvudfunktion är att ge mekaniskt stöd, skydda mot mekanisk skada och osmisk lysis samt bidra till cellens form. Väggarnas kemiska uppbyggnad varierar mellan grupper: växter och många alger har väggar dominerade av cellulosa; svampar har kitin; bakterier har peptidoglykan. Arkéer kan ha pseudopeptidoglykan eller andra strukturer, ibland S-lager.

Väggarna kan vara uppbyggda av flera skikt. Ett mjukt primärt lager möjliggör tillväxt, medan ett tjockare sekundärt lager förstärker cellen. Mellan cellväggen och cytoplasmamembranet finns ett mellanskikt som i växter kallas middle lamella och ofta är rikt på pektiner. I växtceller tillåter plasmodesmata små kanaler genom cellväggen, vilket underlättar kommunikation och utbyte av molekyler mellan angränsande celler.

I bakteriella cellväggar ger peptidoglykanen form och skydd och är en viktig målstruktur för antibiotika som hämmar syntes eller korsbindning. Svamparnas kitinbaserade väggar är viktiga måltavlor för antifungala medel. Sammanfattningsvis fyller cellväggarna viktiga funktioner för stöd, skydd och reglerad transport i många livsformer, samtidigt som deras kemiska uppbyggnad speglar olika evolutionära lösningar.