bouppteckningen

Bouppteckningen är ett formellt dokument i Sverige som upprättas vid dödsfall och inventerar den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. Den utgör en central del av bouppteckningsprocessen, ofta kallad probate. En person kallad bouppteckningsförrättare utses av arvingarna eller av tingsrätten för att leda inventeringen. Denne samlar uppgifter om tillgångar – till exempel bankmedel, fastigheter, fordon, värdeföremål och företagsintressen – samt skulder som lån, skatteskulder och begravningskostnader. I bouppteckningen redovisas även hur arvingarna enligt lag eller testamente ska delta i boet.

Syftet är att skapa en tydlig bild av boets värde och fördelning, så att skulder kan betalas och arvet kan fördelas bland arvingarna. Dokumentet ligger sedan till grund för den fortsatta handläggningen av arvet hos myndigheter och vid eventuellt skifte mellan arvingarna. Bouppteckningen används av Skatteverket för beskattning och av andra myndigheter som behöver information om boets tillgångar.

Processen kan kräva delaktighet från anhöriga och kan justeras om uppgifter saknas eller om nya uppgifter tillkommer. I Sverige är bouppteckningen därmed en viktig, ofta första, juridisk handling i arvsprocessen och fungerar som underlag för vidare hantering av boet.