betalningsinformationen

Betalningsinformationen är information som används för att genomföra eller verifiera en betalning. Begreppet används vanligtvis i samband med fakturor, betalningsuppmaningar och i digitala kassasystem för att ange hur mottagaren ska få betalt.

Vanligt innehåll inkluderar mottagarens namn, bankkonto eller IBAN, BIC/SWIFT när det behövs, belopp och valuta, förfallodatum samt en betalningsreferens eller OCR-nummer. Betalningsinformation kan presenteras som text i en faktura eller som maskinläsbar information i form av en QR-kod eller en betalningslänk.

I standardsammanhang används ofta internationella betalningsstandarder såsom IBAN och SEPA inom Europa, samt ISO 20022 för meddelanden. Flera svenska företag erbjuder även alternativ som Swish eller Bankgirot. Betalningsinformationen bör anpassas till den använda betalningsmetoden och till vilka system mottagaren och avsändaren har stöd för.

Hantering av betalningsinformation omfattas av dataskyddslagar som GDPR inom EU. Det innebär att uppgifter behandlas endast för angivet ändamål, lagras säkert och endast så länge de behövs. Enligt svenska bokföringsregler ska redovisningsuppgifter bevaras i normalt sju år. Detta påverkar hur länge uppgifter som innehåller betalningsdata får lagras och hur de får hanteras vid arkivering och radering.

Säkerhet är centralt eftersom felaktiga eller manipulerade betalningsuppgifter kan leda till bedrägerier. Det är viktigt att verifiera avsändare, använda säkra kanaler och kryptering där så krävs, samt att kontrollera att uppgifterna är korrekta innan betalning genomförs.

Betalningsinformation relaterar till olika betalningssystem och standarder, inklusive banköverföringar, kortbetalningar och mobila betalningar, samt till teknik som QR-koder och betalningslänkar som förenklar och snabbåteröverföring av medel.