artmångfald

Artmångfald, eller biologisk mångfald, är variationen bland och inom levande organismer i ett område eller globalt. Den består av tre sammankopplade dimensioner: genetisk mångfald, artmångfald och ekosystemmångfald. Genetisk mångfald handlar om variationen mellan individer och populationer inom en art och är viktig för anpassning och överlevnad. Artmångfald anger antalet arter och deras relativa fördelning. Ekosystemmångfald beskriver variationen bland livsmiljöer och de processer som upprätthåller dem.

Betydelse: hög artmångfald ökar ekosystemets produktivitet, stabilitet och motståndskraft mot störningar. Den stöder tjänster som pollinering, livsmedelsproduktion, näringscykler, vattenrening, klimatreglering och kulturella värden. Bevarad mångfald gör systemen mer motståndskraftiga mot förändringar och sjukdomar.

Orsaker till variation: naturliga processer som evolution skapar mångfald, medan människors aktiviteter ofta minskar den genom habitatförlust, fragmentering, invasiva arter, överutnyttjande och föroreningar. Klimatförändringar kan också förändra mönster av mångfald.

Mätning och bevarande: mått som artsrikedom och olika mångfaldsindex används för att bedöma artmångfald, medan genetisk mångfald mäts med genetiska markörer. Bevarande strategier inkluderar skyddade områden, restaurering av habitat och hållbar förvaltning, både in situ och ex situ. Internationella avtal, som konventionen om biologisk mångfald, främjar mål för att bevara och använda mångfalden på ett hållbart sätt.

Exempel: tropiska regnskogar, korallrev och sötvattensystem visar hur variationen stödjer ekosystemtjänster. Övervakning av artmångfald används i regionala och globala indikatorer för beslutsfattande och miljömålsarbete.