angiospermerna

Angiospermerna, eller blomväxter, är den mest artrika gruppen av växter och kännetecknas av att deras frön utvecklas inneslutna i ett fruktämne som bildas från ovarium. De har blommande livsformer och dominerar många ekosystem över hela världen.

Blommornas struktur är central för deras reproduktion. En typisk blomma består av perianth (sepaler och kronblad), samt manliga ståndare och kvinnliga pistiller. Pollinering sker ofta med hjälp av insekter, fåglar eller vind, vilket främjar genetisk variation och spridning av arter.

Fertilisationen hos angiospermerna är ofta dubbel: en av de spermier som följer pollenkornet befruktar äggcellen och bildar en zygot, medan den andra spermien bildar endosperm, näringsvävnad som stödjer embryot under tidig tillväxt.

Angiospermerna finns i nästan alla livsmiljöer och uppvisar en enorm mångfald i storlek, blomtyp, livscykel och ekologi. De två största uppdelningarna i blomväxter är monokotyledona (monokot) och eudikotyledona (eudikot). Modern systematik, särskilt Angiosperm Phylogeny Group (APG), betonar släktskapsrelationer snarare än äldre morfologiska grupper.

Ekonomiskt och ekologiskt är angiospermerna centrala: de omfattar många livsmedelsgrödor som ris, vete och majs, fruktträd, grönsaker och träarter samt många medicinska och dekorativa växter. De spelar även en nyckelroll som producenter och som stöd för pollinerare i många ekosystem.