alkoholvanor

Alkoholvanor avser de mönster och vanor som människor har när det gäller användning av alkohol. Begreppet omfattar hur ofta man dricker, mängd per tillfälle, vilken alkoholstyrka som konsumeras och i vilka sociala eller livsföringsmässiga sammanhang det sker. Vanorna kan vara allt från helt nyktert liv till regelbundet drickande eller episodisk högkonsumtion.

Forskningen delar ofta in vanorna i kategorier som abstinens/nykterhet, måttligt drickande, riskfyllt bruk och beroende. Vanorna påverkas av en mängd faktorer, bland annat kön, ålder, socioekonomisk status, kultur och familjemekanismer, samt psykologisk hälsa och stress. Alkoholvanor tenderar att förändras över livsloppet; ungdomar och unga vuxna har ofta olika mönster än äldre.

Hälsoeffekter av alkoholvanor varierar med mängd och frekvens. Kortvariga risker inkluderar olyckor, skador och alkoholrelaterade beteenden. Långsiktiga konsekvenser kan innefatta leversjukdom, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar samt beroende. För många är vanorna kopplade till sociala och ekonomiska följder.

Mätning av alkoholvanor sker ofta i standardenheter, där en standarddryck brukar motsvara cirka 12 gram ren etanol. Folkhälsomyndigheter och andra myndigheter ger riktlinjer för riskbruk och rekommenderar att man begränsar intaget och undviker regelbunden högriskkonsumtion.

Politik och miljö påverkar alkoholvanor. I många länder regleras försäljning och marknadsföring, vilket kan påverka konsumtionsmönster. Vid problem med alkoholvanor finns vård- och stödinsatser som screening, rådgivning och behandling.