aktivitetsbaserade

Aktivitetsbaserade metoder bygger på att arbete, undervisning eller kostnadsfördelning organiseras kring konkreta aktiviteter eller uppgifter snarare än kring funktioner eller avdelningar. Fokus ligger på vad som görs, i vilken ordning aktiviteterna utförs och hur varje aktivitet bidrar till ett övergripande mål.

Begreppet används i olika sammanhang där aktiviteter kan kartläggas, följas upp och mätas. Vanliga tillämpningar finns inom utbildning (aktivitetsbaserad undervisning eller lärande), ekonomisk styrning (aktivitetsbaserad kostnadsberäkning, ABC), samt hälso- och sjukvård, produktion och offentlig sektor.

Nyckelkännetecken är användar- eller klientcentrering, tydliga mål för varje aktivitet, stegvisa arbetsflöden, och noggrann dokumentation av resurser och resultat. Metoden kräver ofta detaljerade processteg, tydlig ansvarsdelegering och uppföljning av avslutade aktiviteter.

Fördelarna inkluderar ökat engagemang, bättre spårbarhet och möjligheter till mer kostnadsmedveten styrning samt anpassning av undervisning eller service efter faktiska arbetsmoment. Begränsningar kan vara att systemet kräver omfattande kartläggning av aktiviteter, resurser och tid; risk för fragmentering om helhetsperspektivet försummas.

Relaterade begrepp inkluderar aktivitetsbaserad kostnadsberäkning (ABC) och inom utbildning aktivitetsbaserat lärande. Processstyrning och användarcentrerad design används ofta i sammanhang där aktiviteternas ordning och innehåll noggrant definieras.