Växttäthet

Växttäthet beskriver hur många växter som finns inom en given yta. Vanliga mått är antalet växter per kvadratmeter eller, i skogsbruk, antal stammar per hektar. Tätheten påverkar hur konkurrensen om ljus, vatten och näring utvecklas och hur biomassa och skörd blir. Den är en viktig parameter inom jordbruk, skogsbruk och vegetationekologi.

För att mäta växttäthet används provytor — rutor där samtliga individer räknas. I fält används ofta flera repeterade provytor eller transekter. Resultatet kan omvandlas till täthet per yta eller till relativa mått som markbeläggning och canopitäthet.

Faktorer som påverkar växttäthet inkluderar artens livsform, sånings- och etableringsförhållanden, markfuktighet, näringstillgång och hur odlingssystemet är utformat. En hög täthet ökar konkurrensen mellan plantor, vilket kan leda till sämre tillväxt för individer och död när resurser är begränsade. I skog kan antalet växter minska kraftigt när träden växer och konkurrensen om resurserna ökar.

Anpassningar och skötsel syftar till att uppnå önskad täthet: vid odling väljs sånings- eller planteringstäthet för att optimera ljus och avkastning, medan skogsbruk ofta omfattar planteringstäthet och avstånd mellan stammar genom gallring. Växttäthet är därmed ett centralt mått för planering, produktion och ekologi.