Växtsamhällen

Växtsamhälle är en relativt stabil samling växter som uppträder i ett avgränsat område och som över längre tid uppvisar en likartad artkomposition och struktur. Växtsamhället formas av klimat, jordmåner, topografi och störningar, och kännetecknas av ett särskilt urval av arter, deras täthet och deras vertikala stratifikation.

Komponenterna i ett växtsamhälle består av dominanter och kodominanter samt en blandning av arter i olika livsformer, såsom träd, buskar, örter och gräs. Den vertikala strukturen kan innefatta ett kronskikt, en undervegetation och ett marktäcke; funktionella grupper som ljuskrav och skuggtolerans bidrar till samhällens funktion och motståndskraft.

Växtsamhällen uppstår och förändras längs miljögradienter där faktorer som temperatur, nederbörd, markfuktighet, näringstillgänglighet, jordens pH och vattenhållning spelar roll. Typiska samhällstyper följer dessa gradienter, till exempel skogar, våtmarker, gräsmarker och alpina eller tundraprestander, och påverkas av successionalitet och störningar.

Studier av växtsamhällen bedrivs inom phytosociologi och relevébaserad kartläggning, där arter registreras i standardiserade provytor för att beskriva samhällets sammansättning och gränser. Klassificeringssystem används för att dela in samhällen i typer baserat på deras karaktäristika och sammansättning samt att relatera dem till miljöförhållanden.

Humant tryck som avverkning, jordbruk, urbanisering och invasiva arter påverkar många växtsamhällen. Förlust eller förändring av samhällen kan påverka ekosystemtjänster som kolinlagring, vattenreglering och livsmöjligheter för djur. Bevarande, restaurering och långsiktig övervakning är viktiga för att skydda inhemska växtsamhällen.