Väriteoria

Väriteori är studiet av färgers upplevelse, blandning och användning inom konst, design och visuell kommunikation. Den omfattar hur färger uppstår i ljus och material, hur människor uppfattar dem och hur färger kan kombineras för att skapa kontraster, harmoni och läsbarhet i visuella sammanhang.

Historiskt har väriteorin utvecklats från när färger betraktades som rena kvaliteter till senare teorier som förklarar färgers relationer. Newton visade att vitt ljus kan delas upp i ett spektrum och återfogas, medan Goethe betonade färg som en subjektiv upplevelse kopplad till känslor och perception. Under 1900-talet utvecklades system som Munsell för färgton, mättnad och ljushet och perceptuella färgrum som CIE L*a*b* och CIECAM.

Färgmodeller och blandning: Additiv färgblandning bygger på ljusfärgerna röd, grön och blå (RGB) och används i bildskärmar, medan subtraktiv färgblandning bygger på cyan, magenta och gult (CMY) med svart i tryck (CMYK). Färgton, mättnad och ljushet är centrala dimensioner; vanliga arbetsmodeller inkluderar HSL och HSV. Färgrum som RGB och CMYK och perceptuella modeller som CIELAB används för att beskriva färger konsekvent över medier.

Användning och syfte: Väriteori används för att skapa kontrast och tydlighet, för att sätta stämning och för att kommunicera information effektivt. Den är central inom konst, grafisk design, fotografi, mode och digital produktion, där färg genomtänkt används för igenkänning och estetik.