Vattennivå

Vattennivå, ofta kallad vattenstånd i hydrologiska sammanhang, är höjden av vattenytan i förhållande till ett referensdatum eller en nollpunkt. Den används inom vattenförvaltning, hydrologi, navigation och miljöövervakning för att beskriva tillståndet i sjöar, vattendrag och kustnära områden. Vattennivån påverkar vattenförsörjning, översvämningsrisk, hydrauliska funktioner och ekosystemens villkor.

Mätning och enheter: Vattennivån mäts vanligtvis i meter över havsytan eller över en lokal nollpunkt i flodbädden. I kustnära och tidvattenmiljöer används ofta referensnivåer som medelnivå eller normal havsnivå. Vanliga mätmetoder är flytgivare i en mätstav eller brunn, stolpmätare samt radar- eller ultraljudssensorer som mäter avståndet till vattenytan. Tryckgivare registrerar vattendjupet via trycket i vattenkolumnen och omvandlar det till nivå. Data från sensorerna publiceras ofta i realtid eller som tidsserier.

Användningsområden: Vattennivån används vid vattenförvaltning, dam- och vattenkraftsplanering, översvämningsvarning, navigering och miljöövervakning. Den påverkas av nederbörd, avrinning, avdunstning och grundvattenflöden samt tidvatten och stormfloder i kustregioner. Låga nivåer kan påverka vattenförsörjning och sjöfart, medan höga nivåer ökar översvämningsrisken och kan påverka miljöns livsmiljöer.

Se även: vattenstånd, tidvatten. I många sammanhang används vattennivå som synonymt med vattenstånd, men i vissa fall avser vattenstånd en specifik referensnivå eller datum.