Vallväxter

Vallväxter är växter som odlas för att ge markskydd på lutande mark, längs diken, vall- och dikeskanter samt på andra utsatta slänter där jorden behöver stabiliseras. De bildar ett tätt växttäcke som minskar ytavrinning, ökar jordens motståndskraft mot erosion och förbättrar vatteninfiltrationen. Vallväxter används i jord- och vattenskydd, landskapsvård samt vid vägars, järnvägars och flodbankers kantzoner.

Vallväxter består oftast av blandningar av gräsarter, baljväxter som klöver samt andra marktäckare. Genom att kombinera olika växter uppnår man snabb täckning samt långsiktig stabilisering av jorden och markens närings- och vattenhållande egenskaper.

Fördelarna inkluderar minskad erosion och sedimentation, bättre vattenretention, minskat näringsläckage samt ökad biologisk mångfald och livsmiljö för insekter och smådjur. Växterna kan också bidra till att hålla kvar näringsämnen i marken och ibland minska behovet av kemisk bekämpning.

Ur skötselsynvinkel väljs vallväxter utifrån klimat, jordmån, solljus och fukt. Blandningar anpassas för säsong och plats. Sådd eller plantering sker när markförhållandena är lämpliga, ofta på våren eller hösten; etablering kräver fukt under första växtsäsongen. Regelbunden skötsel som klippning och undvikande av konkurrens från aggressiva arter är vanligt för att behålla ett tätt markskydd.