Uppsägningsförmåner

Uppsägningsförmåner är den sammanlagda kompensationen och de stödåtgärder som ges till en anställd när anställningen upphör, vanligtvis i samband med uppsägning, omplacering eller ömsesidig överenskommelse. Begreppet omfattar ofta mer än den vanliga lönen under uppsägningstiden och regleras vanligtvis genom kollektivavtal, individuella anställningsavtal eller företagspolicyer. Vanliga inslag är uppsägningslön (severance pay) som kan utgå som engångsbelopp eller månadsvis under en övergångsperiod, semesterersättning för outtagen semester vid avslut, samt möjlig fortsatt försäkring eller pensionstjänster under en övergångsperiod. Vissa arbetsgivare erbjuder också stöd för omställning på arbetsmarknaden, så kallad outplacement, eller andra ekonomiska ersättningar kopplade till villkor som exempelvis icke-konkurrensklausuler.

I Sverige är uppsägningsförmåner i stor utsträckning frivilliga och regleras i huvudsak av kollektivavtal eller enskilda avtal. De exakta villkoren bör framgå i uppsägningsavtalet för att undvika missförstånd. Beskattningen av uppsägningsförmåner följer i allmänhet reglerna för inkomst av tjänst; olika delar kan beskattas olika beroende på hur de utformas. Viktiga överväganden är rätten att förhandla, vikten av skriftligt avtal och att söka rådgivning vid behov, till exempel från facklig företrädare eller arbetsrättsjurist.

Se även: LAS, kollektivavtal, uppsägning och arbetslöshet.