Upphängningen

Upphängningen är ett begrepp som ofta används för att beteckna systemet som förbinder ett fordons karosseri med dess hjul och som gör det möjligt att följa vägens ojämnheter. Ett väl utformat upphängningssystem bidrar till lastfördelning, dämpning av stötar och förbättrad väghållning samt komfort för passagerarna.

Systemet består huvudsakligen av fjädrar, dämpare och kopplings- eller länksystem som förbinder karossen med hjulen. Fjädrar kan vara spiralfjädrar, bladfjädrar eller torsionsfjädrar; dämparna absorberar och kontrollerar rörelsen i fjädringen. Moderna upphängningar kan också innehålla stabiliseringsstag (anti-roll bars) samt aktiva eller semiaktiva kontrollsystem som anpassar fjädringen efter förhållandena.

Det finns olika upphängningskonfigurationer. En oberoende upphängning låter varje hjul röra sig fritt i förhållande till övriga delar, vilket ger bättre komfort och väghållning. En beroende (fast axel) upphängning delar axeln mellan två hjul och kan vara enklare och billigare. Vanliga typer i personbilar är MacPherson-strut, dubbel wishbone och multilink.

Upphängningen används också i bredare sammanhang. I vardagligt språk kan upphängningen beteckna handlingen att hänga upp eller suspendera föremål, till exempel tavlor i ett galleri eller komponenter i en byggnad som skall hängas upp. Ordet förekommer också i tekniska och industriella sammanhang för att beskriva hur något hålls upphängt.