Underhållsbelastning

Underhållsbelastning beskriver mängden och intensiteten av de underhållsaktiviteter som krävs för att hålla en maskin, anläggning eller komponent i avsedd funktion och tillförlitlighet. Begreppet omfattar förebyggande underhåll, inspektioner, service, reservdelbyten, justeringar och felavhjälpande åtgärder som behövs för att förebygga oplanerade driftstopp och förlänga livslängden.

Den påverkas av faktorer som designkvalitet, driftsförhållanden, ålder, slitage, systemets komplexitet och hur underhållet organiseras (tidsbaserat, tillståndsbaserat eller prognosbaserat). Underhållsbelastningen kan mätas i arbetskraftstimmar per år, underhållsfrekvenser, kostnader, reservdelförbrukning och relaterade driftstopp.

En hög underhållsbelastning ökar livscykelkostnaden och risken för driftstopp om tillgång till resurser saknas; en låg belastning kan signalera underhållsunderskott och ökad felrisk. För att optimera belastningen används metoder som design för underhållbarhet, modulär design, standardisering samt konditionsbaserat och prognostiskt underhåll; schemaläggning och resursutnyttjande anpassas till produktionens behov.

Inom ramverk för tillförlitlighetscentrerat underhåll och TPM fokuserar man på att balansera tillförlitlighet, kostnader och driftseffektivitet genom att rikta insatser där de ger störst nytta och undvika onödigt arbete.

Exempel är en tillverkningslinje där regelbunden smörjning, filterbyten, inspektioner och mätningar av temperatur eller vibrationer utgör delar av underhållsbelastningen.