Tätnings

Tätningsbegreppet innebär processen och konsten att skapa en tätning som förhindrar läckage av vätskor eller gaser samt intrång av damm, fukt eller andra ämnen vid gränsytor mellan två ytor eller runt öppningar. Tätnings används inom konstruktion, byggnation och industriell tillverkning. Huvudkomponenter är tätningsmedel som appliceras på fogar och öppningar samt tätningsanordningar såsom packningar och mekaniska tätningssystem. Tätningsmedel är vanligtvis vätskor eller pastor som härdar eller bildar en flexibel barriär. Packningar är förformade eller formbara former som placeras mellan sammanfogningar; mekaniska tätningssystem är anordningar som ger tätning i roterande eller rörliga delar.

Vanliga material inkluderar elastomerer såsom naturgummi eller syntetiskt gummi, silikon, neopren och nitril; polyuretan; epoxy- och akryltätningsmedel; bitumenbaserade produkter; samt fluorpolymerbaserade material för hög kemisk resistens. Materialvalet beror på temperaturintervall, kemisk exponering, tryck och rörelse i fogarna.

Användningar innefattar byggnadsverkets klimatskal (fönster, fasader, tak), rör- och vattensystem, bil- och maskinindustri samt kapslingar för elektriska eller elektroniska apparater. God tätning kräver rätt ytberedning, kompatibla material, korrekt fogdesign och lämplig härdning eller kompression. Långsiktig prestanda påverkas av åldrande, UV-exponering, temperaturcykler, kemisk påverkan och mekaniskt slitage. Underhåll innebär att inspektera tätningar för sprickor, fläckar eller förlust av vidhäftning och byta ut dem vid behov.