Tumörlyssyndrom

Tumörlyssyndrom är en akut metabolsymptomkomplikation som uppstår när tumörceller bryts ned snabbt och frigör intracellulära innehåll i blodet. Det kan ske efter cytostatikabehandling eller radioterapi men också spontant vid stor tumörbelastning. Nedbrytningen leder till hyperkalemi, hyperfosfatemi och hypokalcemi samt ökade urinsyrainnehåll och risk för urindränkt njurfunktion. Kliniskt kan TLS utvecklas inom 12–72 timmar efter start av behandling, ibland tidigare vid mycket stor tumörbörda.

Förekomsten är särskilt vanlig hos patienter med hög tumörbörda och snabbcelldelning, såsom akut leukemi, högtgrade lymfom och andra snabbt växande tumörer. Riskfaktorer är uttorkning, nedsatt njurfunktion, förhöjt LDH och uttalad tumörbörda. TLS kan uppkomma även utan behandling hos högriskpatienter.

Symtom och komplikationer beror på elektrolytrubbningar och njurpåverkan. Patienten kan uppleva illamående, kräkningar, muskelsvaghet och förvirring; allvarliga följder inkluderar arytmier, kramper och akut njursvikt, vilket kan kräva dialys. Diagnos baseras på laboratoriska kriterier (högt kalium, högt fosfat, högt urat och lågt kalcium) och kliniska tecken på njurpåverkan inom en definierad tidsram kring behandling.

Förebyggande och behandling innefattar tidig riskbedömning, god vätskebalans och urat-sänkande åtgärder. Prophylaktisk behandling kan inkludera intravenös vätska, allopurinol eller febuxostat, och i högriskfall rasburikasering. Elektrolytrubbningar behandlas, och dialys övervägs vid refraktär hyperkalemi, allvarlig njursvikt eller metabolisk acidos. TLS är en oncologisk nödsituation som kräver snabb multidisciplinär hantering.