Syntesväg

Syntesväg är inom kemi termen för den sekvens av kemiska omvandlingar som används för att tillverka ett mål- eller slutproduckt från tillgängliga utgångsmaterial. Begreppet är centralt i organisk kemi, läkemedelsutveckling och industriell kemisk produktion, där planering av en effektiv syntesväg påverkar kostnad, tid, avkastning och miljöpåverkan.

En syntesväg beskriver hur molekylen byggs upp steg för steg, inklusive vilka mellanprodukter som bildas, vilka reagens och villkor som används, och hur processen eskaleras från labbnivå till större skala. Viktiga kvalitetsmått är antal steg, total avkastning, och validerad stereoselektivitet eller regioselektivitet. Det ingår även överväganden som selektivitet, atom-ekonomi, kostnad, säkerhet och miljöpåverkan.

Retrosyntetisk analys är ett vanligt verktyg vid planering av en syntesväg. Genom att arbeta baklänges från målmolekylen föreslås rimliga enklare precursors och konvergerande byggstenar, vilket kan leda till mer effektiva eller mer skalbara vägar. Syntesvägen kan vara enkel och överblickbar eller komplex med flera skyddskropsstrategier och optimerade arbetsflöden.

I praktiken kan två vägar stå mot varandra: en kort, snabb väg som ger snabb framställning men kanske lägre kvalitet, och en längre, mer robust väg som är bättre lämpad för storskalig produktion. Valet av syntesväg beror på målkontexten: krav på renhet, tillgång till råvaror, kostnadsramar och hållbarhet.

Inom litteraturen används syntesväg som begrepp för att beskriva hur forskare når ett specificerat molekylärt mål och hur olika strategier jämförs.