Styrspårvinkeln

Styrspårvinkeln är ett begrepp inom järnvägsteknik som beskriver riktningen hos fordonets styrande del i förhållande till fordonets längdriktning när det färdas genom en kurva. Begreppet används främst för spårvagnar och andra tågfordon som har styrbara boggier eller ledbogies, där fram- eller bakboggin kan svänga i förhållande till fordonets mittlinje. Vinkeln definieras vanligtvis som vinkeln mellan boggin styraxel och fordonets längdriktning i kurvan.

Styrningen kan vara mekanisk, hydraulisk eller elektrisk. Styrspårvinkeln bestäms av fordonets styrsystem och baseras på hastighet, kurvradie och andra kurvrelaterade parametrar. Vid låg hastighet kan vinkeln vara nära noll så att fordonet följer spåret noggrant; i högre hastigheter begränsas vinkeln för att upprätthålla stabilitet och följsamhet. Vissa system använder automatisk justering av vinkeln i realtid beroende på körsituation.

Betydelsen av styrspårvinkeln är att den bidrar till minskat slitage på hjul och räls samt bättre köregenskaper i kurvor genom förbättrad kontakt mellan hjul och räls. Den ökar dock systemets komplexitet och kräver noggrant underhåll av styrmekanismen samt övervakning av aktiveringsfunktioner, eftersom felaktig vinkling kan leda till instabilitet eller onormal belastning på boggin.

Användningen varierar mellan olika tillverkare och modeller; den finns framför allt i moderna spårvagnar med styrbara boggier och i forskningsprojekt kring självstyrande spårfordon. Begreppet är inte universellt standardiserat och kan definieras något olika i olika rapporter och tekniska dokument. Se även boggie, styrsystem och kurvacceleration.