Stoppningar

Stoppningar, inom tandvården, är restaurativa material som används för att återställa tandstruktur som har förlorats till följd av karies, skada eller slitage. Syftet är att återställa funktion, form och hinder mot bakteriell inflytande samtidigt som det estetiska utseendet bevaras eller förbättras.

Det finns flera vanliga typer av stoppningar. Amalgam är en metallbaserad fyllning som varit länge använd men som ofta syns mörkare i tanden. Kompositfyllningar är tandfärgade och kan lämna ett mer estetiskt resultat. Glasjonomerbaserade material frigör fluorid och används ibland när det behövs extra skydd mot karies, särskilt hos barn och hos mindre tandon. Andra alternativ är resinmodifierade glasjonomomer och keramiska fyllningar som ofta används vid tydligare kosmetiska behov eller större återställningar.

Procedure: När stoppningar sätts i gör tandläkaren ett grundligt undersökande, tar bort karierad vävnad, och förbereder hålet. Beroende på material väljs bindning, fyllningen placeras i lager, härdas eller stelnar och slutligen kontrolleras rätt bett och poleras för en mjuk yta. I vissa fall används lokalbedövning.

Livslängd och underhåll varierar med material och hålets storlek. Komposit- och amalgamfyllningar kan hålla flera år upp till ett decennium eller mer. Regelbunden tandvård, god munhygien och undvikande av mycket tuggning på hårda föremål förlänger livslängden.

Alternativ till stoppningar inkluderar inlay, onlay eller krona vid större skador, liksom rotbehandlingar när pulpan är påverkad. Vanliga komplikationer är sekundärkaries vid fyllningens kant, sprickor eller lossning av fyllningen och ökad känslighet.