Stemmeproduktion

Stemmeproduktion är processen genom vilken människor producerar vokala ljud vid tal och sång. Den är resultatet av ett samspel mellan respiration, fonation i larynx och resonans i huvud- och ansiktsrum samt artikulation i läppar, tunga och mjuka gommen. Denna process kan studeras ur ett fonetiskt, fysiologiskt och tekniskt perspektiv.

Respirationen förser kroppen med luft som används för att skapa ljud. Diafragma och intercostala muskler reglerar lungornas volym och tryck. Subglottalt tryck, det vill säga luftflödet under stämlappen, avgör hur starkt stämbanden vibrerar och därmed ljudets energi och hållbarhet.

Stämlabdena i larynxs vokala kammare vibrerar när luften passerar, vilket skapar voicing. Den grundläggande frekvensen (F0) bestäms av stämlandets längd, massa och spänning samt av lufttrycket. Genom att justera stämlabdarnas längd och spänning kan rösten uppvisa olika tonhöjder och kvaliteter, exempelvis modal röst, breathy röst eller creaky röst.

Artikulationen formas av resonans i vokaltraktens rymmer, där tungan, läpparna, käken och mjuka gommen ändrar ljudets form. Formanter ger vokalens särdrag och olika språk har olika möjligheter till nasalitet och tonalt färgning beroende på hur luft passerar genom näshålan och munhålan.

Variation och hälsa påverkar stemmeproduktionen. Kön, ålder och fysiologi ger olika baseline-förhållanden i F0 och resonans. Rösten kan påverkas av sjukdomar, överansträngning eller skador, vilket kan leda till heshet eller andra röstproblem. Röstträning och terapi används för att förbättra funktion och balans mellan de olika delarna.

Mätningar och tillämpningar inom området innefattar akustiska mått som F0, jitter och shimmer samt spektralanalyser. Inom teknik används modeller av stemmeproduktion i tal-syntes och text-till-tal-system för att skapa naturliga röster.