Spetsbelastningar

Spetsbelastningar är kortvariga, ofta kraftiga öknningar av elektrisk belastning som avviker från den vanliga belastningsprofilen. De kan uppstå under minuter till några timmar och studeras vanligtvis inom energi- och nätplanering. Orsakerna är bland annat extrema väderförhållanden som kalla vintrar eller varma somrar, där uppvärmning eller kylning ökar efterfrågan, samtidigt som andra faktorer som industriella processer, elektronisk utrustning, elfordonsladdning eller stora offentliga evenemang kan bidra till toppar.

Spetsbelastningar mäts vanligtvis i megawatt eller gigawatt och anges som krafttoppar under specifika tidsperioder (timmar eller minuter). Dessa toppar påverkar planering och drift av elnätet eftersom de kräver snabb tillgång till reserver och tillräcklig överföringskapacitet. Om spetsbelastningar överstiger tillgänglig reserver kan risk uppstå för begränsningar i nätet, prishöjningar och i värsta fall strömavbrott.

Planering och åtgärder fokuserar på att säkerställa tillräcklig resurs- och reglerkapacitet. Det innefattar prognoser för toppar, användning av spännings- och effektbalansverktyg, samt effektiva styrmedel som efterfrågestyrning (demand response), time-of-use-tariffer, energilagring och snabba reglerkraftkällor. Internationella och regionala sammankopplingar kan också minska effekterna av spetsbelastningar genom att möjliggöra import av kraft vid behov.

I svenska och europeiska sammanhang beaktas spetsbelastningar i kapacitetsplanering och säkerhetsnormer för att upprätthålla pålitlighet och prisstabilitet i elnätet.