krafttoppar

Krafttoppar är perioder med den högsta elförbrukningen i ett kraftsystem. Termen används inom svensk och nordisk elekonomi för att beskriva de översta delarna av belastningskurvan, ofta anges i megawatt (MW) eller gigawatt (GW). Krafttoppar uppträder regelbundet varje dygn och varierar mellan säsonger, väder och ekonomisk aktivitet.

Orsakerna till krafttoppar inkluderar väderberoende efterfrågan (t.ex. uppvärmning på vintern, kylning på sommaren), vardagsrutiner där människor kommer hem och sätter på apparater, samt industriell aktivitet. I tempererade klimat dominerar ofta kvällstoppar som uppstår när hushållen använder uppvärmning, belysning och apparater. I varmare regioner kan topparna drivas av luftkonditionering. Regioner med mycket importerad kraft kan också se toppar kopplade till tillgången i närområdena.

Krafttoppar testar systemets kapacitet. Om efterfrågan närmar sig eller överstiger tillgänglig produktion och import kan priserna stiga, reserverna minska och risk för störningar öka. Operatörer använder prognoser, reservkapacitet och marknadsramar för att säkra leverans under toppperioder, och kan tillämpa åtgärder som efterfrågestyrning.

Åtgärder inkluderar att utveckla flexibel kapacitet (t.ex. vattenkraft, gaskraft, import), pris- och tidsbaserad styrning av elanvändning, samt energilagring för att dämpa topparna. I flera nät används interregionalt stöd för att jämna belastningen över tider och platser.

Se även: belastningskurva, efterfrågestyrning, energilagring, kapacitetsmarknad, prisdynamik.