Sovmönstret

Sovmönstret är den vanliga strukturen för hur en person sover över tid. Det omfattar när man går till sängs, när man vaknar, hur länge man sover och hur kontinuerlig sömnen är. Begreppet används inom sömnforskning och klinik för att beskriva hur sovvanor varierar mellan individer och i olika livssituationer, i nära samspel med kronotyper och circadiana rytmer.

Faktorer som påverkar sovmönstret inkluderar kronotyp (tidig eller sen), dagsljusexponering, arbets- eller studietider, ålder och livsstil. Miljöfaktorer som skärmutnyttjande kvällstid, buller och sovrumsmiljö påverkar också. Säsong och geografiskt läge gör att mönstret kan förändras med timmar av dagsljus, särskilt i områden med stora årstidsvariationer.

Utvärdering av sovmönstret görs ofta med sömndagbok eller actigraphy, medan kliniska undersökningar kan använda polysomnografi. I forskning mäts genomsnittlig säng- och uppvakningstid, total sömntid och antal uppvaknanden. Kronotypklassificering används för att beskriva om man är morgon- eller kvällsorienterad.

Hälsa och funktion kopplas till sovmönstret: ett regelbundet och välavvägt mönster är associerat med bättre kognitiv funktion, humör och metabol hälsa. Störningar eller missmatch mellan sömn och vardagsdys fungerar ökar risken för sömnstörningar, trötthet och psykosociala problem.

Behandling och hantering: praktiska rekommendationer är regelbundna sov- och väckningstider, morgonljus, begränsad kvällsljus/exponering från skärmar samt konsekventa vardagsrutiner. Vid misstanke om circadian rhythm-sömnstörningar bör vårdgivare utvärdera och överväga lämplig behandling.