Släktuppgifter

Släktuppgifter är uppgifter om släktingar och deras relationer som används inom släktforskning för att rekonstruera familjehistoria och släktträd. De omfattar vanligtvis namn, födelse- och dödsdatum, födelseort, civilstånd, äktenskap och barn samt övriga kopplingar som adoptivförhållanden, make/maka-relationer och platser där personer har bott eller arbetat. Släktuppgifter används både av hobbyforskare och av professionella genealogists för att kartlägga släktband över generationer.

Vanliga innehållsaspekter är identitetsuppgifter och relationer mellan individer, ofta kartlagda i kronologisk ordning. Viktiga sätt att följa samband inkluderar födelse- och dopregister, vigsel- och dödböcker, samt uppgifter om föräldrars och barnens namn. För att förstå migration och flyttningar används även mantalslängder, husförhörslängder och andra lokalregistrets källor. Släktuppgifter byggs ofta upp genom flera källor och verifieras mot varandra för att skapa korrekta släktträd.

Källor och insamlingsmetoder varierar mellan länder men i Sverige är traditionella källor kyrkoböcker, husförhörslängder och mantalslängder samt senare civilregistrering såsom födelse-, vigsel- och dödböcker. Digitalisering har underlättat tillgången till arkivmaterial genom arkivdatabaser och släktforskningsprogram som ofta länkar släktuppgifter till primära källor och bildmaterial.

Integritet och tillgång till släktuppgifter är en viktig hänsyn. Uppgifter om nu levande personer kan vara skyddade av lagstiftning och bör hanteras med försiktighet och respekt för privatlivet, medan äldre historiska uppgifter är oftare fritt tillgängliga för forskning och allmänhet.