Skolfrånvaro

Skolfrånvaro är ett begrepp som används när elever i grund- eller gymnasieskolan uteblir från undervisningen utan giltigt skäl. I Sverige gäller skolplikt för barn och ungdomar mellan ungefär 7 och 16 år, vilket innebär att elever i normalfallet ska delta i undervisningen. För vissa frånvarande dagar kan skolan godkänna ledighet, till exempel vid sjukdom eller vård av närstående; längre eller upprepad frånvaro utan giltigt skäl betraktas som skolfrånvaro.

Ansvar och åtgärder ligger främst hos skolan i samverkan med vårdnadshavare. Närvaro registreras kontinuerligt och hög frånvaro kan leda till samtal, dokumentation och uppföljning. Om frånvaron är omfattande eller långvarig kan skolan samverka med elevhälsan och i vissa fall kontakta socialtjänsten. Skolan kan också upprätta individuella åtgärdsplaner för elever med behov av extra stöd.

Orsaker och riskfaktorer till skolfrånvaro är ofta flera och kan innefatta sjukdom eller psykisk ohälsa, mobbning, lärandeutmaningar, språk- eller migrationsproblem, otrygg skolmiljö samt sociala och ekonomiska svårigheter i familjen. Riktade insatser krävs ofta för att bryta mönstret av frånvaro.

Konsekvenser och åtgärder kopplas till elevens utbildningsresultat och framtida utbildnings- och arbetsliv. Långvarig frånvaro ökar risken för sämre skolresultat och i förlängningen dropout. Tidig identifiering och dialog med vårdnadshavare, elevhälsa och anpassat stöd – inklusive mentorskaps-, studie- eller hälsoinsatser – kan bidra till ökad närvaro.

Övervakning och data om skolfrånvaro tillhandahålls av kommuner och Skolverket. Begreppet används i kommunala handlingsplaner och uppföljningar för att stärka närvaro och förebygga att elever faller ur utbildningen.