Sjukdomsundergrupper

Sjukdomsundergrupper är underindelningar inom medicinen som delar in sjukdomar i mindre enheter baserat på gemensamma egenskaper. Syftet är att förenkla kommunikation, förbättra klinisk vård och underlätta forskning och övervakning. Undergrupperna används ofta i officiella klassifikationssystem och i kliniska riktlinjer.

De kan grundas på olika kriterier: etiologi eller orsak, organsystem, patofysiologi (till exempel autoimmun eller inflammatorisk mekanism), klinisk presentation, svårighetsgrad och prognos, ålder vid debut eller svar på behandling. Inom onkologi används molekylära subgrupper som bröstcancersubtyperna luminal A/B, HER2-positiv och triple-negativ. Inom infektionssjukdomar kan sjukdomar grupperas efter virus- eller bakteriell etiologi. ICD-systemet använder också undergrupper för kodning, statistik och kommunikation.

Användningsområden inkluderar standardisering av kommunikation mellan vårdgivare, registrering och jämförelse av sjukdomsförekomst, planering av vårdresurser samt vägledning av behandling och forskning. Inom precision medicine används subgrupper för att kartlägga vilka patienter som sannolikt svarar på specifika behandlingar och vilka som kan dra nytta av särskilda diagnostiska tester.

Begränsningar inkluderar heterogenitet inom en undergrupp, överlappande definitioner och kontinuerliga uppdateringar som krävs när ny kunskap uppstår. Klassifikationer kan bli inaktuella om mekanismerna bakom sjukdomar förbättras eller förändras, vilket kräver regelbunden revidering.

Exempel på sjukdomsundergrupper är diabetes mellitus typ 1 och typ 2, olika cancersubtyper, inflammatoriska tarmsjukdomar (t.ex. ulcerös kolit och Crohns sjukdom) och autoimmuna tillstånd grupperade efter specifika biomarkörer eller kliniska mönster.