Semesterperioder

Semesterperioder är de tider under ett läsår då undervisningen normalt upphör eller är reducerad. Begreppet används främst i utbildningssammanhang för att beskriva hur året är indelat i avbrott och terminer. Syftet med semesterperioder är planering, studiero och möjlighet till återhämtning för studenter och personal. Namn och längder varierar mellan land, skolnivå och institution.

Vid grund- och gymnasieskola är de vanligaste loven jullov, höstlov, sportlov och påsklov. Dessa perioder är officiellt fastställda i skolans läsår och ger helt eller delvis lediga dagar åt elever och ofta viss personalfrihet för administrativt arbete eller planering. Längden på loven varierar mellan kommuner och år, men är i allmänhet en till två veckor per lov.

I högre utbildning används oftare termen terminer eller halvårsperioder. I Sverige delas läsåret vanligtvis in i hösttermin och vårtermin. Under varje termin genomförs undervisning, tentamina och andra examinationsformer, medan sommaren ofta präglas av sommaruppehåll eller ofullständiga kursperioder. Vissa kurser kan ligga utanför termindelningen och kräva studier eller projekt även under håltiderna.

Specifika datum för semesterperioderna fastställs av skolhuvudmän, kommuner eller studentkårer och publiceras i läsårsplaner eller kurskataloger. Datum för lov påverkar exempelvis scheman, resor, extrajobb och boende. Eftersom regler och namn varierar mellan länder och institutioner är det viktigt att konsultera aktuell kalender för den aktuella skolan eller universitetet.

Semesterperioder är en del av utbildningssystemets struktur och varierar med nationell praxis.