Sekvensstrukturer

Sekvensstrukturer beskriver den enklaste formen av kontrollflöde i imperativ programmering. En sekvens innebär att instruktionerna utförs i den ordning de skrivs, utan villkorsbeslut eller upprepningar. I en ren sekvens följer varje steg direkt på föregående och ger ett förutsägbart flöde av instruktioner.

Karakteristiska egenskaper är determinism och enkelhet. Systemets tillstånd uppdateras steg för steg och resultatet av varje operation används som indata till nästa. Sekvensen är ofta den grundläggande byggstenen i program där logiken beskrivs som en linjär lista av operationer.

Jämfört med selektion och upprepning är sekvensen i grunden statisk; det finns inget villkorsbaserat beslut eller upprepning inom flödet. I de flesta språk används sekvenser som standardflöde och byggs ofta vidare med andra strukturer när villkor eller iteration behövs.

Exempel: Läsa in ett tal, beräkna resultatet genom att addera fem, och skriva ut resultatet. Så här kan det uttryckas i pseudo-kod: läs x; y = x + 5; skriv ut y.

Användningsområden inkluderar scenarier där uppgifterna måste utföras i en tydlig ordning utan behov av beslut eller upprepning. Fördelar är enkelhet och lättförståelighet; nackdelar inkluderar bristande flexibilitet och risk för oöverskådlighet om sekvensen blir mycket lång.

Se även: sekvensstruktur, selektion, upprepning och strukturerad programmering.