Scenteatermiljöer

Scenteatermiljöer är en term som används inom svensk scenkonst för att beskriva hur scenrum och omgivande miljöer fungerar som en integrerad del av berättelsen. Begreppet betonar att rumslighet inte bara är bakgrund utan kan forma upplevelsen och fungera som ett dramaturgiskt medel när ljus, ljud, föremål och kostymer samverkar.

Typiska drag inkluderar modulära eller mobil scenografi, miljöer som publiken ofta navigerar genom eller upplever samtidigt som skådespelare rör sig i flera plan, samt användning av projektioner och akustiska element för att skapa sammanhållna atmosfärer. Scenteatermiljöer kan vara immersiva och ofta platsspecifika eller anpassade för icke-traditionella rum, vilket gör att gränsen mellan scen och verklighet ofta utmanas.

Praktiskt kräver arbetet nära samarbete mellan regissör, scenograf, ljus- och ljuddesigners samt kostymörer. Beslut om rumsstruktur, rörelseflöden och publikens väg genom föreställningen påverkar dramaturgin lika mycket som texten gör. Flexibilitet och säkerhet måste balanseras när miljöerna förändras under föreställningen.

Historiskt har scenteatermiljöer vuxit fram ur en bredare dialog mellan scenografi och plats, influerade av environmental theatre och site-specific theatre. I Norden används begreppet inom utbildning och forskning för att diskutera hur rumslig design bidrar till demokratiska och kollektiva sceniska upplevelser.